Tänk vad bra tajmat att jag tog en promenad lagom när regnet och åskan kom. Det är ju inte så himla lätt. För ena stunden lyser solen och andra stunden öppnar sig himlen.

Snart har ungarna sommarlov. Sonen har varit på många utflykter med skolan. Först Östergötland runt sen Löfstad slott och till sitt blev det Kolmårdens djurpark.

Förkylningar har vi hunnit med här hemma. Inte så att vi har varit hemma men ganska trött blir man när man drar på en förkylning. Det var några dagar som jag var lite tveksam om jag skulle hålla sonens hemma. Men han var dock ganska pigg och ingen feber men en hosta som lät förfärlig. Jag tänkte så att de ringer väl om han blir hängig. Det är svårt att veta ibland om man ska hålla dom hemma pga smittorisken. Men man kan ju lika gärna bli smittad någon annanstans.

Dottern har tävlat igen på 100 m och satt nytt pers. I och med sitt nya pers ligger hon för tillfälligt tvåa på Sverigestatistiken för flickor 19. Men säsongen har nyss börjat och det kommer att hända mycket på den statistiken under sommaren. Men vad kul det skulle vara för henne om hon fick vara där i toppen.

Nu är det fyra veckor kvar till semestern. Lite segt att jobba nu för vi har lite att göra. Känns lite oroväckande.
Och ingen info. får vi heller. Det brukar var mindre att göra så här års men inte riktigt så här lite.

Ha det skönt och vi håller tummarna för att sommaren är här nu.

Den här veckan har det varit ett riktigt aprilväder. Jag tror nog att det har regnat varje dag.

I veckan var jag på vårdcentralen med sonen. Eftersom han får ont i huvudet ibland och blir väldigt trött så vill jag gärna träffa en läkare som får ta lite prover och känna och klämma på honom. Han äter väldigt lite så jag blir lite orolig om han har brist på något. Men de prover som togs där HB, socker och ett som visar om man har någon infektion i kroppen, var OK.

Läkaren tyckte han gick på toan för sällan (var tredje dag) så hon skrev ut ett laxeringsmedel som ska göra att han går lite oftare. Men det var inte så lätt att få i honom det trots att han är 9 år. Det är som grus och smälter inte i vätska och får inte tuggas sönder. Vi försökte att blanda det med båda fil och kräm men han kämpar med det i en halv timme. Och så där kan man ju inte hålla på. Så sonen och jag bestämde istället att om han lovar att äta en frukt om dagen så struntar vi i "gruset" och hoppas på att magen blir bättre. Än så länge så har han ätit sin frukt.

Vi blev även skickade till provtagningen på lasarettet för att ta fler prover bla gluten. ( hans pappa har gluten)
Jag trodde ungen skulle tuppa av när de fyllde de små rören med blod. Han blev bara blekare och blekare. Och jag började att se mig om efter en papperskorg i fall han behövde kasta upp. Det verkar som han kommer att få det jobbigt när det gäller sprutor och blodprover i armen. (som sin far)
Svaren på proven kommer kanske i slutet av nästa vecka.

På tisdag börjar jag en forsättningskurs med min kamera. Nu kommer det att handla om bildkomposition. Spännande.

mera vågor...